Om hjärtats struktur, funktion och sjukdomar

Kaj Lindvall – Kardiolog, docent Karolinska Institutet

Hjärtats huvuduppgift är att, genom blodflöde, transportera näring och syre till kroppens samtliga delar, samt föra bort koldioxid och rester från vävnaderna. Stannar hjärtat kommer ingen ny näring och inget syre till kroppens organ. Denna bristsituation skadar kroppen vilket i de vitala delarna (hjärnan, hjärtmuskeln) leder till skador inom minuter. Samtliga strukturer (se nedan) samverkar för att hjärtmuskelcellerna skall arbeta så effektivt som möjligt.

 

1. GRUNDLÄGGANDE BINDVÄVSSTRUKTUR

Hjärtat består av en grundläggande bindvävsstruktur. Bindväven stabiliserar hjärtats form och bildar fäste för mer specialiserade strukturer.

Hjärtat består i tur och ordning av fyra hjärtrum (höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare) kopplade i serie. I lungorna, vilka är inkopplade mellan höger kammare och vänster förmak, lämnas koldioxid från blodet till lungan och samtidigt förs syre till blodet.

Missbildningar och sjukdomar i bindväven

Missbildningar i hjärtat upptäcks via den ordinarie hälsoscreeningen av den gravida kvinnan och via BVC genom undersökning av barnet. Ekokardiografi är då en värdefull undersökning. Många missbildningar kan korrigeras kirurgiskt, varvid många uppnår vuxen ålder med god hjärtfunktion.

Sjukdomar i bindväven

Tumörer i hjärtat, vilka utgår från bindväven, är mycket ovanliga (myxom; sarkom) men upptäcks vanligen vid en ekokardiografisk undersökning.

 

2. HJÄRTMUSKELN

Hjärtrummen omsluts av hjärtväggar med hjärtmuskelfibrer, vilka dras samman och pumpar blodet vidare. Hjärtmuskeln har en speciell muskelfiber som arbetar på egen hand utan viljestyrning. Ett hjärta pumpar cirka 3 miljarder gånger under en livstid och producerar cirka 250 miljoner liter blod.

Sjukdomar i hjärtmuskeln

Kardiomyopati. Det finns hos vissa familjer en ärftlig komponent för hjärtmuskelsjukdom, vilken vanligen yttrar sig senare i livet. Både förtjockning och förtunning av hjärtväggen kan uppstå, men upptäcks lätt vid ekokardiografisk undersökning. I vissa fall finns en tendens till att arytmier utlöses i de områden av hjärtmuskeln som är sjuklig och i enstaka tillfällen kan arytmin vara allvarlig. Kardiomyopati kan gå symtomlöst förbi och upptäcks många gånger först då arytmier uppträder.

Kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom är en del i en generell åderförkalkningssjukdom (atheromatos) som är vanligt förekommande i befolkningen och betraktas som en folksjukdom.

För en god hjärtfunktion är hjärtmuskeln beroende av god tillgång till näring och syre. Vid förträngningar av hjärtats kranskärl kan bristsituationer uppstå, vilka leder till akut nedsättning av hjärtfunktionen i kortare (angina pectoris/kärlkramp) eller längre perioder (hjärtinfarkt). Vid en hjärtinfarkt skadas hjärtmuskelcellerna inom det område som det tilltäppta kranskärlet skulle ha försörjt med näring och syre, så att hjärtats pumpförmåga försämras. Detta kan upplevas som sämre kondition.

Symtomen vid kranskärlssjukdom är vanligen en dov bröstsmärta som kommer vid ansträngning, hårt väder eller stress. Smärtan kan stråla ut i ryggen, upp i halsen och ut i vänster arms lillfingersida. Ofta tillkommer illamående och kallsvett.

Hjärtsvikt (egentligen hjärtmuskelsvikt)

Hjärtsvikt kan delas in i akut och kronisk och kallas också hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens.

Akut hjärtsvikt uppstår vid en obalans mellan de olika delarna i hjärtarbetet. Det vanligaste är att allt för hög hjärtfrekvens tillkommer (ex. förmaksflimmer) efter en längre tids belastning på hjärtat. Den höga hjärtfrekvensen kan trötta ut hjärtmuskelcellerna som inte kan hålla undan det pågående blodflödet, varefter trycket stiger bl.a. i lungan och vätska träder ut i alveolerna och skapar ett ödem. Symtomen blir andnöd, kanske kallsvett och trötthet.

Vid kronisk hjärtsvikt framträder framför allt nedsatt kondition, liksom svullna anklar/ben.

Vid högt blodtryck, förträngning i aortaklaffen eller vid kardiomyopati har hjärtat fått arbeta mot ett motstånd eller med nedsatt funktionalitet i hjärtmuskeln, vilket till slut tröttar ut muskelcellerna och sänker kapaciteten. Detta sker ofta i kombination med att flimmer tillstöter.

Den kroniska hjärtsvikten är oftast stabil, men med nedsatt funktion jämfört med förväntad. Betydande medicinering med hjärtstärkande mediciner krävs oftast för att uppnå detta balanserade läge med adekvat hjärtfrekvens.

 

3. HJÄRTKLAFFARNA

För att få god effekt på blodflödet finns 4 hjärtklaffar, vilka fungerar som backventiler och dessa hindrar blodet från att flöda bakåt. I samband med öppning och stängning av hjärtklaffarna uppstår karakteristiska ljud, vilka kan höras i stetoskop, synliggöras med ekokardiografi eller registreras med Coalan.

Sjukdomar i hjärtklaffarna.

De normala hjärtklaffarnas funktion är att vara backventiler, för att se till att hjärtkontraktionerna leder till att blodet rör sig ut mot kroppens vävnader. Med åren uppstår en nötning på klaffbladen så att dessa styvnar och i vissa fall förträngs klaffostiet och hindrar därmed blodflödet. Detta gäller oftast pulsåderklaffen mellan den vänstra kammaren och kroppspulsådern. Övriga klaffar är mer sällan påverkade. Ett av skälen till detta är att de övriga klaffarna arbetar med lägre tryck och flöden och slits därmed mindre. Generellt kan sägas att tidig behandling av infektioner med antibiotika har minskat risken för bakterieväxt på klaffbladen (endokardit).

Blåsljud från hjärtklaffarna uppstår i sammandragningsfasen av vänster kammare då det finns en förträngning i pulsåderklaffen eller ett blåsljud i vilofasen om pulsåderklaffen läcker tillbaka blod in i vänster kammare. Liknande situation uppstår vid de andra hjärtklaffarna.

 

4. ELEKTRISK AKTIVERING

Samtliga hjärtceller kan skapa impulser, vilka får hjärtmuskelcellerna att dra ihop sig. Dock finns det i Retledningssystemet överordnade celler som på ett specialiserat sätt skapar impulser i ett system av kabelliknande fibrer. För en god effekt av hjärtarbetet krävs att hjärtats muskelfibrer aktiveras i rätt sekvens. I höger förmak finns celler (sinusknutan) vilka effektivast bygger upp en elektrisk spänning och skickar iväg en elektrisk impuls en gång per hjärtslag (50-200 impulser/minut beroende på ansträngningen) innan övriga celler hinner med att aktiveras. Ibland hinner en extra impuls aktivera hjärtmuskelcellerna före den normala impulsen, vilket kan kännas som ett dunk i bröstkorgen.

Sjukdomar pga felaktig elektrisk aktivering.

Den ideala hjärtrytmen är sinusrytm, där de olika strukturerna i hjärtat bidrar optimalt. Många enklare arytmier påverkar inte cirkulationen påtagligt varför dessa kan få kvarstå utan åtgärd.

Ju större påverkan och ju mer länkad arytmin är till bakomliggande orsak, desto viktigare att arytmin blir en del i den totala behandlingen.

Vid nedsatt impulsspridning kan pacemaker bli aktuell, vid blandad bradykardi och tachykardi kan både pacemaker och arytmidämpande behandling bli aktuella. Vid kammarartymi kan man behöva dämpa själva källan till arytmin och i vissa lägen kan individen behöva skyddas med en attackbrytande ICD.

 

5. KRANSKÄRLEN

Hjärtats egen närings- och syreförsörjning sker via hjärtats kranskärl, höger och vänster, där den senare delar upp sig i två huvudgrenar, med ansvar för i tre begränsat överlappande ansvarsområden.

Sjukdomar i hjärtats kranskärl.

Vid akut hjärtinfarkt uppstår en akut förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Detta leder till en bröstsmärta som beskrivs som dov, djup, intensiv med utstrålning mot rygg, hals och vänster arm. Den resulterande nedsättningen av blodflödet från hjärtat gör att kroppens alarmsystem slår till med illamående, kallsvett, blodtryckssänkning och andnöd. I denna situation skall man akut ta sig till ett akutsjukhus för snabb diagnostik och ofta med vidgning av det förträngda kärlet och därefter långvarig förebyggande medicinsk behandling och livsstilsförändringar.

Numera finns en stor förståelse för att utredning snabbt ska ske av bröstsmärta, där kranskärlsförträngning kan vara orsak, så att förebyggande interventioner i kranskärlen kan genomföras innan skador hinner inträffa. Symtomen att leta efter är ansträngningsutlöst smärta, smärta som uppträder vid hårt väder, stress eller om annan hjärtsjukdomen ökar belastningen på hjärtat. Märks en förändring så att samma symtom kommer redan i vila bör man söka akutmottagningen. Om en för kranskärlen misstänkt bröstsmärta sitter kvar mer än 15 minuter skall man snabbt ta sig till akutsjukhus.

 

6. HJÄRTSÄCKEN

För ett fullgott hjärtarbete krävs att hjärtsäcken håller friktionen låg mellan hjärtat och kringliggande vävnader (framför allt bröstkorgen, lungorna, diafragma), vilket sker genom en liten mängd vätska mellan hjärtsäcksbladen.

Sjukdomar i hjärtsäcken

I samband med virusinfektioner kan viruset i mycket enstaka fall angripa hjärtsäcken, så att en inflammation bildas. Inflammationen skapar irritation i hjärtsäcken och kan ge betydande smärta, vilken ofta påverkas av kroppsläget eller hostningar. Inflammationen leder till ökning av vätskan i hjärtsäcken, vilket i sin tur lindrar smärtan. Vätskan i hjärtsäcken kan kvardröja flera veckor.

Efter hjärtkirurgi kvarstannar oftast en liten mängd vätska i hjärtsäcken. Vätskan tas efter hand upp av kroppens renhållningssystem.